Människor blir allt mer måna om sin egen tid och vill fokusera på det de tycker om och är bra på, medan de köper olika typer av tjänster för de andra delarna. Denna växande efterfrågan möts också av ett ökande utbud. 

 

Projektekonomin kan därför definieras som en situation där individer fokuserar på sina färdigheter, talanger och kapacitet för att utföra frilans- eller konsultarbete. Dessutom är en viktig drivkraft viljan att anpassa arbetslivet efter privatlivet - och inte tvärtom. Detta representerar en grundläggande och ett avståndstagande till de arbetsstrukturer som har dominerat i århundraden. Det innebär också en ökad effektivitet och en uppsättning av rörlig och flexibel arbetskraft som bör ge såväl ekonomiskt värde som samhällsvärde.

 

Vidare kan projektekonomin differentieras från Gigekonomin genom skillnaden på typer av jobb, avtal och individens roll. Medan gigarbete är en kortvarig transaktion, ofta repetitiv (t.ex. att leverera mat eller köra bil) med låga inträdeshinder, sker jobb inom projektekonomi över en längre tid, samt kräver specifika och specialiserade färdigheter från individen. Det ger också ofta betydande värde för slutkundens verksamhet, vilket resulterar i högre ersättning för den person som utför tjänsten.

 

Projektekonomin återspeglar också förändringar i affärsverksamheten och samhället i stort, varigenom arbetet i allt högre grad sker genom specifika, dedikerade projekt. Denna "projektifiering" innebär att efterfrågan på arbetskraft och arbetets framtid också förändras i därefter.